20240825 Resan mot utmattning blev vägen till stresshantering
Resan mot utmattningen
När mitt tredje barn var 1 år och 5 månader blev jag inlagd på 2 veckors rehab. Något som min vårdcentral ofta använde sig av när det kom till 2- och 3-barns mammor i området där vi bodde. Ett område fullt av egna företagare. Det var också vi. Två företag, gamla föräldrar och ett gammalt hus som skulle renoveras.
Småbarnsförälder. Det som skulle vara en alldeles ljuvlig tid blev också en oerhört utmanande tid. Jag blev utmattad. Min diagnos, på hösten 2012 var “medelsvår utmattningsdepression”. Jag blev ju deppig bara av orden. Men, samtidigt så lättad. Bara att bli sedd och bekräftad precis där jag befann mig gav mig hopp. Ett hopp om att livet kunde bli så mycket mer. För jag ville så mycket.
När vårt tredje barn var tre veckor så dundrade snickarna in i huset, i slutet av augusti 2011. Det var dags att förändra det vi hade levt i under 4 års tid. Ett hus från 1957, som inte var gjort något med sedan det byggdes. Och nu skulle det ske! Som en smart person du är så kan du säkert ifrågasätta hur vi tänkte. Det gjorde vi inte.
Flera kompisar berättade om relationer som höll på att gå sönder under renoveringar av hus – men inte vår. Inte vi. Vi var annorlunda. Och vi längtade efter att få det lite fräscht.
I början var det så långt ifrån fräscht som du kan tänka dig. Vi hade det mesta nerpackat. Taket var till hälften borta och vi sov alla fem i vår dubbelsäng i vardagsrummet som hade plast mot angränsande hall och kök för att förhindra byggdammet att landa i sängen. Så här höll vi på tills nästa höst närmade sig. Ett vanligt besök på BVC och sköterskan frågade MIG hur jag mådde. Det räckte. Dammen brast och jag grät och grät. Och min mamma blev diagnostiserad med Alzheimers.
Mitt i avgrunden
Tiden som följde på det var full av smärtor som vandrade runt i kroppen, ord som inte gick att hitta i vanliga samtal, saker jag skulle göra som jag glömde av och en fråga som dröjde sig kvar; varför jag!? ”Alla” andra klarar ju av allt här i livet och jag är ju stark. Varför blir jag utmattad? Är jag sämre? Vem är jag nu, när jag inte kan gå tillbaka till arbetet? Vad tycker jag ens är roligt? Det kändes som att jag hade trillat ner i en djupt, djupt gyttjigt hål.
Läkaren vill skriva ut antidepressiva till mig och jag tackade tvärt NEJ! Om det är något som skrämmer mig så är det piller som mixtrar med min hjärna. Då har jag ju ingen som helst kontroll – och kontroll är ju något som många utmattade har svårt att släppa. Så också jag. Då.
Det är något jag verkligen tränat mig på; att släppa kontrollen. Att påverka det jag kan och sedan ha tillit till processen. Idag känner jag mig mer som när jag var tonåring. Tillbakalutad och har tillit. Det löser sig.
Jag lärde mig mycket på 2-veckors vistelsen på rehab i januari 2012. Bara det att sova borta, utan min minsting var ett stort steg. Först så skrämmande att jag inte ville, men jag gjorde det och efter den natten ringde jag hem och sa att jag kommer inte hem på två veckor. För första gången på jag vet inte hur många år så kunde jag höra mina egna tankar, hela vägen. Ingen som ropade Mamma eller avbröt. Det var bara jag. Och vem jag var skulle jag ta reda på.
Vägen till stresshanteringen
Det var ett gediget schema med föreläsningar om stress, sömn och kost. Obligatorisk träning, massage och promenader utomhus. (Att dessutom den här vistelsen var förlagd till Varbergs Kurortshotell gav ju extra guldkant på tillvaron.) Enskilda samtal med en KBT-terapeut som fortsatte även efter utskrivning. Helt fantastiskt! Jag kände det som att jag var född under en lycklig stjärna. Förutom, när jag var tvungen att styrketräna.
Jag hade en smärta i min högra axel som jag hade haft till och från under säkert 10 års tid och den hade i och med utmattningen tilltagit. Jag tjatade på Fysioterapeuten att jag skulle få prova något jag hade sett på schemat istället för styrketräning. Medicinsk yoga. Hon trodde att jag tränade fel och följde med mig till gymet. I mina yngre år styrketränade jag tre dagar i veckan under ett par år och hon märkte att jag hade koll. Jag fick avbryta gymträning och prova yoga.
Av en slump, eller inte, så var det yogaläraren som tog hand om mig på ett tångbad. Vi pratade lite om min axel och hon sa till mig att vi skulle göra en hjärtmeditation när jag kom på hennes klass. Men, jag skulle ta med mig en näsduk. Hon förklarade att alla symptom ut i axlar, armar och händer handlar enligt yogisk filososfi om obalans i hjärtchakrat. Jag kom till klassen – utan näsduk.
Jag som kom ifrån Ashtanga yoga, som är en både svettig och akrobatisk yogaform, hade väldigt svårt för denna stilla yogaform. Men, jag tänkte att jag vill läka! Det är mitt mål. Jag ger mig hän och ser vad som kan hända. Det var dags för hjärtmeditationen. Dammen inte bara brast. Den exploderade! Det var som att någon sköt en pil rakt in i mitt hjärta. Och jag grät och grät. Jag hade behövt ett helt lakan. Jag hulkade. Alla år av att inte respektera mig själv kom ut som tårar.
Smärtan i axeln rann av mig och jag sprang till datorerna som stod tillgängliga i korridorerna för gästerna. Jag sökte upp medicinsk yoga och vart jag kunde lära mig det. Hösten 2013 påbörjade jag mig utbildning till instruktör i det som idag heter Mediyoga.
Allt eftersom jag gick djupare in i Mediyogas värld så avtog smärtan i axeln och försvann. Den som hade blivit undersökt av en hel klass med elever plus två lärare, när jag läste till Medicinsk massageterapeut, behandlad och behandlad men inget hjälpte. Det var obalans i hjärtchakrat. Jag körde över mig själv under så många år och min kropp försökte berätta det för mig genom smärtan i axeln. Men, jag förstod inte. Jag hade ju aldrig fått lära mig kroppens språk.
Resan i tre ord
En tuff resa men den vägen har lärt mig att tyda min kropp, vad den säger mig och att den bär så mycket visdom och så mycket läkande kraft. Ska jag sammanfatta resan i tre ord så är det: acceptens, tillit och tacksamhet.
Acceptera att du är utmattad, deprimerad, utbränd, trött. Inte bara i huvudet utan känn det från djupet av ditt hjärta. Det är okej. Du har gjort så gott du har kunnat. Du är älskad för den du ÄR.
Ha tillit till att det kommer att bli bättre. Du kommer att bli starkare. Du kommer att få ett ännu bättre liv. Känn den känslan djupt i ditt hjärta. Hur känns det när du har förändrat de mönster som inte var hållbara och du står där på toppen med utsikt över resten av ditt härliga liv? Känn känslan som om du redan är där. Varje dag.
Var tacksam. För allt i livet. En daggdroppe på ett löv. Storm som rensar i naturen och i sinnet. En stund med en nära vän. Doften av regn. Att sova i en renbäddad säng. Den friska luften vi har i vårt avlånga land. Att det kommer vatten när du vrider på kranen. En skön dusch. Maten du äter. Får du en p-bot? Var tacksam att du har råd att ha en bil. Listan kan göras lång. Tacksamhet gör underverk för kropp, sinne och själ. Alla de plan som yoga arbetar på. För att du ska bli hel.
Läs om aktuella kurser hösten 2024:
Yoga för Helhet.
Mediyoga: Stresshantering för ett hållbart liv
